Visst, jag är medveten om att uppdateringsfrekvensen på bloggen är allt annat än godkänd. Ungefär en månad har gått sedan förra inlägget och situationen för vår förening har försämrats ytterligare. Gefle hotar bakifrån och avståndet till plats 13 i tabellen har blivit större. Nu är goda råd dyra…

Örebro borta, Djurgården hemma, Falkenberg borta och Jönköping hemma är de anhalter som återstår innan vi vet om det blir förnyat allsvenskt kontrakt, Superettan 2017 eller kvalspel. De tre förstnämna matcherna spelas från söndag till söndag och vi ber för att Henke plötsligt får ihop det och levererar en magisk fotbollsvecka. Skadeläget är nu bättre än på länge och det innebär bland annat att Dahlberg åter är i speldugligt skick.

* * *

12. Jönköping Södra (-7) – 30 poäng (DIF b, ÖSK h, AIK h, HIF b)
13. GIF Sundsvall (-9) – 30 poäng (IFK G h, KFF b, DIF h)
————
14. Helsingborgs IF (-22) – 22 poäng (ÖSK b, DIF h, FFF b, JSIF h)
————
15. Gefle IF (-26) – 18 poäng (KFF b, MFF h, ÖFK b)

* * *

Tabellen ja, jag vet inte hur många timmar jag stirrat på den allsvenska tabellen de senaste två månaderna. Förtvivlat har man räknat, fram och tillbaka, fram och tillbaka. Efter varje match tänker man att det är kört men inför nästa match tänker man ”kanske, kanske”. En supporters liv antar jag.

Om jag gissar idag säger jag att vi håller fjortondeplatsen om vi säkrar en trepoängare till på årets sista matcher. Uppåt kan nio poäng räcka öven om jag misstänker att vi behöver tio. Spelprogrammet är faktiskt gynnsamt och hade man inte sett HIF spela kunde man trott på det. Men vad tyder egentligen på att detta lag, helt tömt på självförtroende, plötsligt skulle börja vinna fotbollsmatcher? Jag vet inte…

Samtidigt är hoppet det sista som överger människan. Med lite flyt, med något tidigt mål, med en grutta självförtroende kan allt hända. Vi möter tre lag vars säsong är över och därefter får vi (i drömmarnas värld) chansen att spela en helt avgörande match på hemmaplan i sista omgången.

Vi får inte ge upp!

* * *

Det som oroar mest inför ett eventuellt kval är vår oförmåga att vilja/kunna föra matcher. Vi hamnar allt som oftast alldeles för långt ner i banan och jag misstänker att just detta många gånger har varit firma Larsson/Tuvessons plan. Jag kan köpa detta i vissa matcher likt MFF och Elfsborg borta men i andra matcher förstår jag inte. Vi saknar en Accam eller Shelton och hotar inte mycket i kontringsspelet. Varför då envisas med att försvara lågt utan mod att etablera ett eget spel?

I avslutningen av allsvenskan vill jag att vi vågar föra spelet. Motståndet är lämpligt och den ”träningen” kommer vi ha nytta av om vi hamnar i ett kval. Jag tror dessutom att det är rätt väg att ta sig an de fyra sista uppgifterna.

* * *

Matt har tagit över i målet och utan att vara lyrisk ser jag inga alternativ. Given!

Backlinjen är lika given den och äntligen har vi fått lite kontinuitet här via Landgren-Larsson-Helstrup- Eriksson.

Henkes mittfält stavas Surprise-Mårtensson-Samuel-Wede och dessa lär starta imorgon även om jag lockas av att ta in Wede centralt.

I anfallet söker vi Dahlbergs parhäst. Dags för Larsson imorgon?

* * *

I våras förlorade vi hemma mot Örebro med 1-3. Om elvan ovan stämmer har sex(!) startspelare bytts ut sedan den matchen; Bindelöv, Johansson, C.Wede, Bojanic, Atakora och Rusike.

Kom igen nu HIF!