Det är sant! Nja, nästan en hel match i allafall…

Jag minns att jag såg VM-finalen 1996 då Sverige krossade Finland men sedan har det varit tomt på mitt innebandykonto. Helsingborg-Jönköping med Henrik Larsson på planen fick mig att bryta denna innebandypaus. Det är egentligen helt otroligt!

Jag såg stora delar av första perioden och det var en tragisk upplevelse. På mitt idrottskonto placerar det sig i trakterna kring ett världscupslopp i Bob med Ludmila Engquist som jag hade olyckan att skåda och Björn Borgs träracketcomeback 1991. Missade delar av andra perioden men fick se en 37-årig gubbe gå in och hålla ungefär samma klass som övriga ”elitspelare”. Tredje perioden blev riktigt spännande och visade idrott när den är som bäst, rent spänningsmässigt menar jag då såklart… 

* * *

Utan att vara någon expert på innebandy så känns det som Henke definitivt höll hyfsad klass sådär 15-20 år sedan hans senaste match. Han fick en del speltid under den andra halvan av matchen och kom in med energi och spelförståelse. Ett par läckra passningar hann han med att bjuda på och utan Henke vet jag inte om FCH hade orkat komma ikapp från 1-4.

* * *

Så, nu har jag tittat på innebandy. 2020 är det dags igen. Känner på mig att Bosse Nilsson lirar då men det ska du definitivt inte se som ett svaghetstecken för innebandy, tvärtom…