Vinnare igen!

4-0 borta mot Gnosjö i Svenska Cupen tar oss, som ett av 32 lag, in i cupens gruppspelsfas.

Vi är vinnare igen!

Möjligtvis letar jag halmstrån men jag vill verkligen övertyga mig själv om att detta ger en mental boost som vi kan ha nytta av på söndag. Vi åker till Göteborg med två hyfsade allsvenska matcher i bagaget (matchen i Solna var bra och mot Kalmar var vi det bättre laget) och till dessa insatser adderar vi alltså ett stabilt cupavancemang och förhoppningsvis ett antal spelare tillbaka i matchtruppen.

Söndagens motståndare IFK Göteborg befinner sig för närvarande i ett 33-gradigt Baku, Azerbajdzjan, och laddar för en av de viktigaste matcherna på länge. Inte en enda tanke har hittills ägnats åt söndagens match mot HIF och om Qarabag lyckas ta dubbelmötet till förlängning bör firma Larsson/Tuvesson gnugga händerna.

* * *

Landgren verkar återkomma i matchtruppen liksom Pyzdrowski och Rusike. Positivt. Inget nytt kring Helstrup men han hade utan tvekan behövts på söndag.

* * *

Jodå, jag vet att Gnosjö skvalpar bakom topplagen i division 3. Jag vet att vi vunnit en(!) allsvensk match sedan derbyt i början av maj. Jag vet att vår defensiv (inklusive målvakt) inte håller allsvensk klass. Jag vet det.

* * *

Laget på söndag då?

Jag vill inom kort se Matt i mål igen. Inte för att jag är imponerad av tidigare insatser utan snarare för att jag har svårt att se hur det kan bli värre. Dock osäker på om han är redo på söndag med tanke på sin långdragna sjukdom.

Fyrbackslinjen är given. Landgren-Larsson-Helstrup-Eriksson spelar om de är skadefria.

Mittfält och anfall är svårare att ta ut. Surprise är given på en kant och jag tror även att Mårtensson får plats centralt. Christensen tror jag petas och inte heller Achinioti-Jönsson eller Bojanic får en startplats. Kvar finns Atakora, Wede och Samuel och där gissar jag att de två förstnämnda ingår i elvan. Inhopp för Monday Samuel igen alltså.

I anfallet kämpar Larsson, Rusike och Lange om två platser. Larsson-Rusike?

* * *

Avslutar med några ord från vår alldeles egna Alvaro Santos:

Hej alla hiFare !
Vill bara visa min stöd till kluben , spelare , tränare och alla som äsklar HIF . Vi måste tro på laget som vi hejar för . Inget negativet är välkommen .Vi krigar mot andra laget , inte mot oss själva . Vi behöver vara ett lag om vi vill klara detta . Vi har gått igenom tuffa tider förut och klarade det . Jag tror att kluben är stark nog för att klara dessa perioder. Força HIF , Força , vamos , pra cima deles . Hälsingen från Helsingborg BRASIL#ASANTOS

 

Gameday!

På Töllshov klockan 18.00 ikväll går HIF in i Svenska Cupen 2016/17. Division 3-laget Gnosjö IF står för motståndet och jag är ivrig att bli vinnare igen oavsett motstånd. Svenska Cupen har nått fram till det som kallas omgång 2 och vi vet förutsättningarna vid det här laget. Bara seger räknas och det tar oss in i det attraktiva gruppspel som spelas före seriestart 2017. Ett gruppspel som ersätter betydelselösa träningsmatcher när det blåser som kallast i Skåne. Givetvis ska vi dit!

Några få spelare vilas men Larsson presenterar en trupp som ska slå Gnosjö sju dagar i veckan.

* * *

Gnosjö tillhör division 3 Mellersta Götaland och man har faktiskt häng på en kvalplats för avancemang till division 2 2017. Första omgången i Svenska Cupen passerades efter en till synes stabil hemmaseger med 4-2 mot seriesuveränen i division 3 Nordöstra Götaland, Assyriska Turabdin IK.

* * *

Larssons trupp till cupmatchen skrev jag om igår. Anmärkningsvärt är hur få defensiva spelare som ingår. Peter Larsson och Adam Eriksson vilas medan Andreas Landgren, Calle Johansson, Fredrik Helstrup, Viktor Ljung och Jesper Björkman står uppsatta på skadelistan. Låt mig gissa att Jonathan Larsson, Felix Bindelöv och Jonatan Olsson därmed spelar från start framför Matt Pyzdrowski (som äntligen är tillbaka). Men vem kompletterar och bildar fyrbackslinje? Får Achinioti-Jönsson en roll som mittback eller väljer Larsson en av mittfältarna som ytterback?

Mittfält och anfall är omöjligt att spekulera kring då hänsyn kommer tas till belastning och eventuella skadekänningar. Allt med fokus på söndagens bortamatch i Göteborg.

* * *

Ett par dagar har gått sedan Eder President dammade av tangentbordet. Har du funderat på vad DU kan göra för HIF, vad DU kan göra för att öka intresset, vad DU kan hjälpa till med?

Prata om HIF, tjata om HIF, bjud med vänner till Olympia, skänk en slant till Mjölkkossan, prata med chefen om företagskampen, starta en blogg, åk på bortamatcherna. You name it!

Det är vi som är HIF! Inte någon spelare som du är missnöjd med. Inte någon styrelseledamot som tagit felbeslut. Inte någon tränare som inte får ihop laget.

DET ÄR VI SOM ÄR HIF! Glöm aldrig det.

Sjutusenfemhundratrettio

7530. Sjutusenfemhundratrettio!

Jodå, det är publiksnittet på Olympia efter tio hemmamatcher. 75297 åskådare har besökt hemmamatcherna hittills och det är allt annat än godkänt med tanke på att skånederbyt redan spelats och att föreningen arbetat aktivt under säsongen med mängder av rabatter och erbjudanden för att öka stödet på Olympia. Visst finns det förklaringar till ett lägre snitt i form av en byggarbetsplats till arena och kvalitén på hemmalagets spel men för mig är det inga ursäkter utan enbart taffliga förklaringar.

Det saknas minst 2000 personer i snitt. Kom igen nu! Spelarna behöver oss.

* * *

Fem hemmamatcher återstår och det är inte vilka hemmamatcher som helst. Först ut är de svenska mästarna från Norrköping och sedan väntar fyra lag som samtliga är neddragna i kampen kring kvalstrecket. I tur och ordning kommer GIF Sundsvall, Hammarby, Djurgården och Jönköping på besök och då hoppas jag verkligen att helsingborgarna sluter upp med energi och positivism. Det är på Olympia det kommer avgöras.

* * *

Sebastian Eriksson, IFK Göteborg, är avstängd mot HIF samtidigt som Matthew Rusike återkommer efter avstängning.

Avstängningsfördel inför söndag.

* * *

Imorgon väntar cupmatch då division 3-laget Gnosjö tar emot på Töllshov. Peter Larsson, Tomer Chencinski och Adam Eriksson vilar och dessutom saknas åtta spelare p.g.a. skador. Likt tidigare år är det viktigt att ta sig förbi den här cupomgången för att få tävlingsmatcher tidigt nästa år. Truppen:

Matt Pyzdrowski, Daniel Andersson

Jonathan Larsson, Jonatan Olsson, Felix Bindelöv, Johan Mårtensson, Martin Christensen, Monday Samuel, Darijan Bojanic, Lalawélé Atakora, Moustafa Zeidan, Bradley ”Surprise” Ralani, Alexander Achinioti-Jönsson, Anton Wede, Matthew Rusike, Jordan Larsson, Max Svensson, Jesper Lange

* * *

Grattis till landslagsplatsen Emil Krafth!

* * *

Imorgon spelar vi alltså i Gnosjö och kan samtidigt vila ett par spelare. IFK Göteborg åker till Azerbajdzjan för att spela en oerhört viktigt match I Europa League sent torsdag kväll.

Vilofördel inför söndag.

Men först Gnosjö IF!

Vad kan du göra för HIF i höst? Fundera på det.

Det är snart sex år sedan jag loggade ut och lämnade de dagliga blogginläggen bakom mig. Några återfall har det blivit men sedan 2012 har bloggen varit tyst, stilla och obesökt. Mycket vatten har runnit under broarna och vår förening har gjort en resa från tabellens övre skikt till…ja ni vet.

Om sanningen ska fram hade jag kunnat skriva hur mycket som helst om det som varit. Jag hade kunnat älta beslut och insatser i det oändliga och jag hade med bitterhet kunnat jaga syndabockar till värvningar och avtal som skrivits. Men vad skulle det ge oss i den situation vi befinner oss i?

* * *

Det är just uppmaningen att se framåt som är kärnan till varför jag dammat av tangentbordet. Läget är kritiskt på många plan och därför är det är extra viktigt att vi nu, en gång för alla, sluter upp kring vår förening, kring Helsingborgs IF, vår livs kärlek. För oss spelar det ingen roll om vi förlorar en match eller släpper in ett mål. Kärleken och stoltheten är densamma.

Det som skett kan vi inte göra något åt utan vi ska fokusera på det som kan påverkas, dvs framtiden. Vi ska leva i nuet och beta av match efter match. 11 matcher återstår vilken innebär att 33 poäng finns att spela om. Vi har väl aldrig gett upp tidigare så varför ge upp nu?

Situationen vi hamnat i kräver dock något extra av oss och det är vi beredda på. Spelare och ledare har sina uppgifter men vi supportrar står inte utan ansvar. Det är vår plikt att finnas på Olympia vid match. Det är vår plikt att stötta.

* * *

Hösten blir ett vägskäl för vår förening och jag personligen är ivrig att säkra det allsvenska kontraktet så fort som möjligt. För ekonomins skull, för vår ”nya” arenas skull, för södras utvecklings skull och för våra talangfulla ungdomslags skull. Den finns en ljus framtid bortom horisonten men vi är inte där ännu. Jobbet ska först göras!

* * *

Detta är höstens första inlägg och ambitionen är att återkomma med jämna mellanrum tills vi säkrat kontraktet.

Vi behöver få upp intresset, vi måste få fler till Olympia, vi måste öka stödet.

Vad kan du göra för HIF i höst? Fundera på det.

På ett kylslaget Kristianstads IP

Ett mycket intressant HIF U-21 besökte Kristianstad idag för match mot stadens division 1-lag. Det var kyligt på Kristianstads IP och med tveksam klädsel blir kylan, och inte minst blåsten, än mer isande. Man får väl skylla sig själv helt enkelt…

* * *

HIF:s uppställning var som sagt högintressant och mest nyfiken var man på de fyra nyförvärv som ingick i matchtruppen. Lägg till det comebackande anfallasparet Sörum/Santos så förstår du att matchen lockade till sig mer publik än senast jag beskådade motsvarande match.

Startelva:
Daniel Andersson
Mikael Berglund-Bengtsson, Walid Atta, Laércio Soldá, Erik Wahlstedt
Lucas Ohlander, Loret Sadiku, Marcus Bergholtz, Rachid Bouaouzan 
Thomas Sörum, Álvaro Santos

Ersättare: Daniel Nordmark, Erik Kronholm, Jesper Björkman, Emil Åberg, Christoffer Andersson, Mohamed Ramadan.

* * *

Matchen var bara minuten gammal när Lucas Ohlander blev fälld i utkanten av straffområdet. Domaren pekade på punkten och Rachid förvaltade straffen på bästa sätt. En tveksam straff sett från där jag stod men så var utbudet av storbildsskärmar och repriser högst begränsat också. KFF tog över matchen efter målet och lyckades också skapa en del heta chanser då HIF:s spel var slarvigt. Åtskilliga KFF-hörnor blev farliga och Danne fick ryta till mer än en gång när markering och förmåga att rensa bort bollen saknades.

HIF kunde efterhand lyfta upp spelet och efter någon halvchans tog Rachid saken i egna händer och bröt in i banan på sitt karaktäristiska sätt. Ett väggspel med Santos och ett högerskott senare var ställningen 0-2 och den 30 minuter gamla matchen hade fått en tvåmålsskytt.

I paus lämnade en seg Alvaro planen till förmån för Mohamed Ramadan, en stabil och lovande Walid Atta ersattes av Jesper Björkman och alltid lika pålitliga Erik Wahlstedt lämnade sin plats till Christoffer Andersson.

I inledningen av andra halvlek hände inte speciellt mycket. Efter en timme hade en blek Thomas Sörum spelat färdigt och ersättaren Emil Åberg hann knappt komma in innan det var dags för Rachid-show igen. Efter en misslyckad KFF-hörna nådde bollen vår kvicke ytterspringare som gav sig iväg på en 60-meterslöpning med bollen klistrad vid fötterna. Åberg och Ramadan erbjöd alternativ men Rachid ville annat och tryckte in bollen välplacerat från straffområdeslinjen. 0-3 och hattrick av Rachid Bouaouzan som tio minuter senare ersattes av Daniel Nordmark. Sista bytet gjordes med fem minuter kvar då en mycket duktig Loret Sadiku lämnade plats åt Erik Kronholm.

HIF genomförde en något bättre andra halvlek och skapade också fler målchanser med firma Ramadan/Åberg längst fram jämfört med Sörum/Santos. Nu bör man ju påpeka att de båda S:en har sparsamt med speltid i benen och i Santos fall var detta rent av de första matchminuterna för året. Anfallsproblematiken skrämmer mig dock ordentligt…

* * *

Dagens glädjeämne var utan tvekan Loret Sadiku som med ett klokt spel imponerade på mig. Sadiku vann bollar på mitten och visade upp en härlig teknik och speluppfattning. Mycket spännande spelare! Även Walid Atta gav ett positivt intryck men här vill jag se mer innan jag tar glädjeskutt. Atta är tänkt som en man för startelvan så jag inväntar mer kvalificerat motstånd.

Laércio Soldá är ”nyförvärv” nummer tre men här undrar jag om HIF har tålamodet som krävs. Brassen visar upp en imponerande fysik men det saknas en del innan han är redo för en viktig match med HIF.  Soldá hade problem med positionsspelet och tog många felbeslut på planen. Dessutom spred han bollar emellanåt och det hade jag inte förväntat mig av en brasse. Viss del av svårigheterna beror givetvis på kommunikationsproblem och kanske kan tiden råda bot på detta. Tid som jag undrar om HIF kan ge honom. 

Nyförvärv fyra är givetvis Daniel Nordmark men han fick bara en kvart på planen idag, tio minuter på kanten och fem minuter centralt. Går definitivt inte att dra några slutsatser utifrån detta.

* * *

Längst bak stod Daniel Andersson och jag är oerhört imponerad av hans insats. Danne vet att han bara får stå i a-laget om Pär skadar sig, blir avstängd eller lämnar. Ändå sköter han sitt jobb klanderfritt och styr hela laget med sitt snack. Man får nästan känslan av att vi har en spelande tränare på planen.

Jesper Björkman var rolig att se som mittback och frågan är om det inte är här vi ska satsa istället för på brassen. Björkman sköter sitt jobb på ett bra sätt idag och har även en nick i ribban. 

På det negativa kontot måste jag, förutom Sörum och Santos, även sätta Lucas Ohlander som inte visar mycket på 90 minuter mot svagt motstånd. Rollen som yttermittfältare är visserligen ny men…

Skönt med seger dock och tre mål är tre mål på samma sätt som noll anfallsmål är just noll anfallsmål. Snart börjar tävlingsmatcherna…

* * *

Övrigt:
– JJ och Gashi(!) dök upp efter en kvarts spel och ställde sig tillsammans med Mjällbys sportchef.
– Reine var på plats men lufsade mest fram och tillbaka, fram och tillbaka.
– Conny fanns med och coachade laget tillsammans med P-O och Svenne.
– Christer Olsson och Martin Berg var inkallade och det är väl säkrast med tanke på att spelare som Santos och Wahlstedt deltog.
– Hyfsat med HIF-supportrar på läktaren vilket var roligt.
– JJ pratade i telefon.
– Det var kallt!

Störst, bäst och vackrast

Det pågår en rolig diskussion på SvenskaFans där supportrar ska försöka rangordna de svenska storklubbarna. En sådan jämförelse blir alltid komisk då skribenterna är ordentligt färgade och oftast trycker på faktorer som gynnar sin egen klubb, såklart. Några tycker att publiksnittet mäter en klubbs storlek, andra trycker på meriterna historiskt sett, vissa menar att utrymmet i media mäter storleken och några tycker att det som hände för 80-100 år sedan är ointressant. Hursomhelst blir det en komisk diskussion. 🙂

* * *

Diskussionen på SvenskaFans gav mig idén att med hjälp av statistik mäta det som mätas går, dvs framgång. För att underlätta nöjer jag mig med att utse Sveriges mest framgångsrika fotbollslag de senaste 15 åren. Statistiken nedan räknas mellan 1997 och 2011 och gränsen dras alltså EFTER vårt Stora Silver och Lilla Silver 1995 respektive 1996. Generöst va? 😉

De sex moderna storklubbarna AIK, Djurgårdens IF, Helsingborgs IF, IF Elfsborg, IFK Göteborg och Malmö FF ingår i jämförelsen. IFK Norrköpings framgångar ligger för långt bak i tiden för att vara intressanta i den här jämförelsen.

Håll till godo!

* * *

Maratontabell över de senaste 15 säsongerna
1. Helsingborgs IF – 674 poäng

2. IFK Göteborg – 652
3. IF Elfsborg – 626
4. AIK – 613
5. Malmö FF – 603
6. Djurgårdens IF – 502

Antal säsonger i högsta serien
1. Helsingborgs IF, IFK Göteborg, IF Elfsborg – 15 säsonger
4. Malmö FF, AIK – 14
6. Djurgårdens IF – 12

Medaljtabell (Guld – 5, S.silver – 3, L.silver – 2, Brons – 1)
1. Helsingborgs IF – 22 poäng
2. Djurgårdens IF – 21
3. AIK, IFK Göteborg – 20
5. Malmö FF – 18
6. Elfsborg – 14

SM-guld
1. Djurgårdens IF – 3 guld
2. Helsingborgs IF, AIK, Malmö FF – 2
5. IFK Göteborg, IF Elfsborg – 1

Poängsnitt
1. Helsingborgs IF – 1,66 poäng/match
2. AIK – 1,613
3. IFK Göteborg – 1,606
4. Malmö FF – 1,56
5. IF Elfsborg – 1,53
6. Djurgårdens IF – 1,52

Svenska Cup-titlar
1. Helsingborgs IF – 4 titlar

2. Djurgårdens IF, AIK – 3
4. IF Elfsborg – 2
5. IFK Göteborg – 1
6. Malmö FF – 0

Supercuptitlar
1. Helsingborgs IF, IF Elfsborg, IFK Göteborg, AIK – 1 titel
5. Malmö FF, Djurgården – 0

* * *

Kommentarer överflödiga va?

* * *

Edit: Folk ber på sina bara knän för att även en presentation av europaspelet ska komma här på bloggen. Alltså, spelet i europacuperna hade såklart varit intressant att bedöma men det är oerhört svårt att göra på ett rättvist sätt med tanke på att formatet och förutsättningarna har förändrats dramatiskt efterhand. Numera kan man exempelvis nå ett gruppspel genom att förlora matcher och dessutom varierar styrkan på motståndet kraftigt, såklart…

Om man ändå ska göra ett försök kan det se ut såhär.

Antal säsonger man kvalificerat sig för europaspel
1. Helsingborgs IF, IFK Göteborg – 8 säsonger
3. AIK, IF Elfsborg – 7
5. Djurgårdens IF – 6
6. Malmö FF – 5

Antal säsonger man nått huvudturneringen
1. AIK – 7 säsonger
2. Helsingborgs IF – 6
3. IF Elfsborg – 5
4. Malmö FF – 3
5. IFK Göteborg, Djurgårdens IF – 2

Antal säsonger man nått omgång 2 eller motsvarande
1. Helsingborgs IF – 4 säsonger
2. IFK Göteborg – 2
3. AIK, IF Elfsborg, Djurgårdens IF, Malmö FF – 1

Antal gånger man nått gruppspel i CL eller EL
1. Helsingborgs IF (CL+EL) – 2 säsonger
2. IFK Göteborg (CL), AIK (CL), IF Elfsborg (EL), Malmö FF (EL) – 1
6. Djurgårdens IF – 0

Antal gånger man tagit sig förbi ett gruppspel
1. Helsingborgs IF – 1 säsong
2. Resten – 0

* * *

Kommentarer är fortfarande lika överflödiga va? 😉

Trognare kan inga vara

Den 19:e säsongen sedan återkomsten är nu avslutad och när kommande säsong startar är HIF den förening som, bortsett från IFK Göteborg, behållit sin plats längst i landets högsta serie. Övriga klubbar har varit nere och vänt.

Publikmässigt ligger HIF stabilt och sammanställningen nedan visar HIF:s publiksnitt sedan 1993 samt lagets placering samma år.

1993 – 10 081 (9:a)
1994 – 8 337 (9:a)
1995 – 10 940 (2:a)
1996 – 9 673 (3:a)
1997 – 9 159 (6:a)
1998 – 9 067 (2:a)
1999 – 10 583 (1:a)
2000 – 9 414 (2:a)
2001 – 10 769 (5:a)
2002 – 10 439 (4:a)
2003 – 10 235 (6:a)
2004 – 10 169 (10:a)
2005 – 11 466 (6:a)
2006 – 12 415 (4:a)
2007 – 12 000 (8:a)
2008 – 10 494 (4:a)
2009 – 9 470 (8:a)
2010 – 10 543 (2:a)
2011 – 11 203 (1:a)

Visst kan sammanfatta det hela med…

”En extremt trogen publik med utvecklingspotential modell mindre…”   

* * *

Är avsaknaden av medgångssupportrar en styrka eller svaghet? Vad betyder det för föreningens potential?

SVENSKA MÄSTARE 2011!!!

Förvänta dig inget klassinlägg. Förvänta dig inte ens korrekt stavning.

Vi är SVENSKA MÄSTARE 2011 och det är ren lycka. Jag darrar…

Söndagen den 25 september 2011 kommer för alltid att vara en av jordelivets finaste dagar. Personligen valde jag att suga in varenda sekund och först när söndagen blivit måndag hamnade huvudet på kudden. Med ett fånigt leende somnade jag in och frågan är om inte leendet var ännu fånigare när klockan ringde några få timmar senare. För första gången på väldigt länge vaknade jag upp som SVENSK MÄSTARE. Smaka på det mina vänner!

* * *

Det var en kall oktoberkväll 2009. Strålkastarna hade slocknat på Olympia och en av tidernas bästa fotbollsspelare hade just avtackats efter en karriär fylld av titlar och mål. Konungen hade återvänt och givit oss 3,5 år med ett fantastiskt cupguld och härliga äventyr i Europa som bästa minnen. Den finaste av titlar nåddes dock aldrig och kvar lämnade han en förening med obetalda skulder och en oviss framtid. Henrik Larsson blev aldrig svensk mästare.

* * *

Vintern kom och manager Conny Karlsson hade tillträtt som huvudansvarig tränare i HIF. Nyåret firades in som vanligt men den stora nyårssmällen följde några dagar senare då mannen som räddat och styrt vår förening med järnhand sedan rekonstruktionen 2003 avgick med omedelbar verkan. ”Brist på gehör för ekonomisk sundhet” var förklaringen och själv darrade man av den ekonomiska ovissheten. Hur illa var det egentligen? Sten-Inge Fredin blev aldrig heller svensk mästare.

* * *

En ny era hade sett sitt ljus på Olympia med en annorlunda ledarstil från styrelserummet till tränarbänken. Ovissheten var total och personligen hade jag förberett mig på några mellanår när jag en solig och kall marseftermiddag rullade till Olympia för att se HIF ta sig an BP i den allsvenska premiären. Jag minns matchen som en medioker tillställning men allra tydligast minns jag matchens enda mål med matchklockan fastfrusen på 89.45. Ett OERHÖRT viktigt mål! 2010 var overkligt på många sätt och ”mellanåret” gav en cuptitel och en fantastisk andraplats i allsvenskan. Detta trots turbulens signerat vår lagkapten och pådrivare Marcus Lantz som lämnade efter cupguldet och därmed aldrig heller fick bli svensk mästare på plats med sitt lag.

* * *

Efter 2010 var det inte de svenska mästarna som tappade spelare utan värst drabbat blev HIF med förlusterna av Lantz och Ekstrand. Ändå var förväntningarna uppskruvade och när vi nådde sommarfönstret 2011 ledde vi som vanligt allsvenskan, något som de europeiska klubbarna verkade vilja stoppa. Marcus Nilsson och Alexander Gerndt drog till Holland, Rasmus Jönsson drog till Tyskland och Peter Larsson återvände till Danmark. På ett drygt halvår hade HIF släppt sex av allsvenskans bästa spelare och kvar fanns en fylld pengapung och en respektingivande hög med allsvenska poäng. Problemet var att det återstod ett antal allsvenska omgångar…

Nu sitter jag här och konstaterar att Pär Hansson har blivit svensk mästare. May Mahlangu har blivit svensk mästare. Erik Sundin har blivit svensk mästare. Jag har blivit svensk mästare. HELSINGBORGS IF HAR BLIVIT SVENSKA MÄSTARE!

Jag får nypa mig i armen. Hur gick detta till, egentligen?

* * *

Det som hänt i HIF sedan den 28 oktober 2009 är överjävligt. Det finns inget annat ord för att beskriva det som skett. Ett sm-guld, en andraplats, ett supercupguld och ett cupguld de senaste elva månaderna är inget annat än överjävligt. Detta samtidigt som turbulensen aldrig lämnat HIF, samtidigt som Europa köpt sönder vårt lag, samtidigt som stora delar av fotbollssverige har tvivlat.

2011 har vi gjort flest mål och inget lag har släppt in färre.
2011 har vi vunnit flest matcher och inget lag har förlorat färre.
2011 har vi säkrat guldet fyra omgångar från slutet.

Överjävligt!

Dessutom är vi kvar i cupen.

* * *

När Rio-Kalle tittar ner är det mästarna som han ser.

Tack alla inblandade! 2011 var vårt år!

ÖVERJÄVLIGT! 

Vad håller på att hända? (Version 2,0)

Så sitter vi här igen i den svängigaste av världar, nämligen idrottsvärlden. Elfsborg har besegrat Helsingborgs IF och för den orutinerade supportern har ett guld blivit till…sand. I supporterns värld är det ofta svart eller vitt, rött eller blått. Aldrig blir vår blandning lila utan det svenska ordet lagom existerar liksom inte.

Den som läste på diverse forum under onsdagen fick se kaxiga passningar till Elfsborg. Man gick ingående in på varför Elfsborg återigen missade guldet och diskussionen handlade om planstormningar och om hur firandet mot AIK skulle gå till nu när guldet säkras långt tidigare. Själv satt jag spyfärdig över rappakaljan och valde ganska snabbt att lämna. Idag låter det av förklarliga skäl annorlunda på forumen…

Vi ska inte sticka under stol med att HIF har skapat sig ett utomordentligt utgångsläge inför avslutningen. I praktiken återstår två hot och det är föga överraskande Elfsborg och AIK som lurar i vassen. Försprånget är nu nere i sju respektive åtta poäng med fyra matcher kvar att spela och frågan är hur detta ska sluta.

En sak är klar och det är att det är långt ifrån klart. Fyra tuffa matcher återstår och förutom motståndarlagen ska stora mentala spöken besegras varje vecka. Gårdagens match var en mentalt tuff förlust i en match där vi med lite marginaler med oss hade kunnat inkassera den pinne som åtminstone jag hade behövt för att kunna sova gott. Istället tillfördes energi till Elfsborgs avslutning och jag har svårt att se fler poängförluster för boråslaget i år. Restprogrammet är tyvärr för enkelt… Mitt sista hopp står till Mjällby men kombinationen Bagarns avstängning och insatsen mot HIF senast gör mig ytterst tveksam till om de kan rubba Haglund & co.

Elfsborg besöker Strandvallen redan på lördag och en seger där sätter ordentlig press på HIF dagen efter. Ifjol imponerade HIF visserligen med att studsa tillbaka vid flertalet tillfällen då MFF satte press, men hur många är ärligt talat kvar i laget sedan dess? HIF måste försöka koncentrera sig på sitt eget och i en perfekt värld lyckas vi få med oss en trepoängare redan på söndag i den oerhört svåra bortamatchen mot GAIS. Men vad händer i spelarnas huvud om den andra raka förlusten kommer? Personligen tror och hoppas jag att spelarna är precis så mentalt starka som man var ifjol!

* * *

Enligt mig genomför HIF gårdagens match på ett bra sätt. Vi måste komma ihåg att Elfsborg borta är en av de svåraste matcherna under säsongen och det var inte långt ifrån att vi kunde åka hem med en pinne i bagaget. Sundin hotade ständigt i djupled och samarbetet med Sörum var under första halvlek riktigt bra. Tyvärr sumpade Sundin ett antal frilägen och det kan bli ödestigert när allsvenskan summeras om en månad. Sörum visar upp en del ”targetkvalitéer” och det är såklart intressant även om jag drömde om att få in en Luton-snabb anfallare. Kanske till nästa år JJ?

Våra problem finns föga överraskande i defensiven men jag ska inte älta en ny runda sommarsilly nu med fokus på framförhållning och scoutning. Istället tänkte jag berätta att jag personligen tyckte att samtliga försvarare höll sig inom ramen igår. Wahlen gör sitt, Baffo och Holger sköter sig bra utifrån förutsättningarna och Hanstveit imponerar till och med på mig som vänsterback. Det primära problemet är att de inte har så mycket tid TILLSAMMANS och det märks emellanåt.

* * *

360 minuter plus tillägg återstår av det det skulle vara vår säsong.

Två segrar ger oss guldet. En seger och två oavgjorda bör ge oss guldet. En seger och en oavgjord bör ge oss en andraplats. Så tror jag, idag.

* * *

Elfsborg borta är som sagt en av årets tuffaste matcher. GAIS borta tillhör samma kategori…

* * *

Avslutningsvis måste jag nämna det sanslösa följe som invaderade Borås Arena igår kväll. Det måste kännas märkligt för elfsborgsspelarna att på sin egen hemmaarena fylla sina hörselgångar med öronbedövande sång från bortaklacken. Vilken potential!

Nu hade jag visserligen gärna bytt segern på läktarna mot en seger på planen men det är en annan historia.

* * *

I medgång, i motgång, i glädje och i sorg!

Vad håller på att hända?

Presidenten kommer inte ta ut något i förskott. Nej, nej och åter nej.

Men herregud, vad håller på att hända?

VAD HÅLLER PÅ ATT HÄNDA!?

* * *

Försprånget är gigantiskt med åtta poäng ner till AIK med en match mindre spelad. Ner till Elfsborg skiljer 10(!) poäng med fem matcher kvar och dessutom har vi plusmål som kan räcka till ytterligare en pinne i praktiken. Helt otroligt, helt jäkla otroligt!

Transferfönstret var minst sagt stormigt och jag var uppriktigt livrädd när allt skulle starta upp igen med bortamatch mot Häcken och hemmamatch mot Mjällby. Första halvlek mot Häcken var också precis så smärtsam som jag befarade att den skulle bli. Resten är, som man säger, historia… Okey att vi får erkänna att marginalerna varit med oss men samtidigt brukar dessa berömda marginaler var på bra lags sida. Det går inte att snacka bort 17 raka matcher utan förlust. Det går inte. Nu väntar två av seriens tuffaste matcher i form av Elfsborg och GAIS borta och fyra poäng där räcker säkerligen till GULD och sannolikt även till Svenska Dagbladets Bragdmedalj 2011. Men frågan är om vi klarar det…

”Worst case scenario” ger HIF 58, Elfsborg 54 och AIK 53 med tre omgångar kvar att spela. Norrköping(h), Gefle (b) och AIK (h) avslutar säsongen och två segrar där låter oss höja Lennart Johanssons pokal för första gången någonsin. Jag darrar när jag skriver det…

* * *

Näst på tur är alltså IF Elfsborg och som bekant spelas matchen redan imorgon. ”Genrepet” mot Mjällby blev en lugn historia tack vare en snuskig HIF-effektivitet och en lika snuskig Mjällby-ineffektivitet. Sörum var en trevlig bekantskap längst fram och Hanstveit var klart godkänd i sin debut från start. De defensiva orosmolnen har dock inte skingrats ännu utan saknaden efter främst Peter Larsson är enorm. Patronen och Baffo spelar varannan match (dessutom med blandade insatser) och den enda kontinuitet vi har centralt i backlinjen är ytterback Holgersson. Tack för att du finns Holger och fan ta dig om du sticker till random dansk skitklubb för pengarnas skull.

Imorgon kommer defensiven att testas ordentligt mot ett revanschsuget Elfsborg. En pinne är tillräcklig och den kunskapen är viktig att ha med sig till Borås. Vi behöver inte forcera framåt till skillnad från Elfsborg som desperat behöver en trepoängare. Kanske kan det öppna för firma Sundin/Sörum? Kanske inte…

Hursomhelst har vi satt oss i en utomordentlig sits. Varken mer, varken mindre.

Kanske, kanske är 2011 vårt år…

* * *

Slutligen…

– Sämst mot Mjällby var Bagarns utvisning. Mjällbys nav är därmed avstängd mot Elfsborg.
– Slutsålt mot AIK men biljetter kvar mot Norrköping. Den som tittat på tabellen förstår inte…
– May, Gashi, Chrisse och Lindström är fortfarande en varning från avstängning. Sprid gärna ut er pågar.
– I teorin kan även Häcken passera oss. I teorin.

VI SKA BLI MÄSTARE!